Hej på er!
Nu var det många år sedan jag skrev något i den här bloggen, och jag skulle vilja ge er en liten uppdatering om vad som hänt i mitt liv sen sist. Jag har fått höra att det fortfarande är många som läser bloggen och det värmer mitt hjärta <3
Bloggen slutade i mars 2012. Det finns en anledning att det var just då. För er som läste bloggen är det kanske inte helt obekant att vi hade varit drabbade av missfall och att vi längtade efter ett barn till, men väntade tills min kropp var mer stabil att kunna ta hand om en graviditet. I april 2012 var den tydligen det, för då blev jag gravid med vårt andra barn 😀 . Lyckan var stor trots en gräslig start på graviditeten. Jag blev mycket sjuk, kräktes dygnet runt, var inlagd ett par gånger för uttorkning mm. Hela första halvan av graviditeten var jag så sjuk. Sedan lättade det något, men matsmältningen var totalt under isen och jag kunde knappt äta någonting utan att få kraftiga besvär av svullna tarmar, svårigheter att andas och hemska humörsvängningar.
När jag tagit mig upp ovan ytan efter de första fem månaderna återupptog jag min vanliga strävan efter att må bättre, och fortsatte läsa in mig på hur jag skulle kunna hjälpa mig själv igenom detta.
Det sista innan jag blev gravid var ju att jag förstått att olika överväxter av mikroorganismer i tarmfloran, framför allt candida, legat till grund för min ohälsa. Jag hade ju också stött på ett problem tidigare med preparat som ökade progesteronet (droppar av örten Agnus Castus) och då lärt mig att progesteronet bildar glykogen som blir som socker som candidan älskar. Under en graviditet ökar progesteronet tusenfalt, vilket innebar att jag blev som en vandrande svamp och kunde knappt titta på ett bär eller en morot innan jag mådde pyton. Allt detta fick mig att ytterligare gräva i tarmflorans roll för hälsan. Vilket ledde in mig på ett spår jag tidigare snuddat vid men inte riktigt tagit till mig helhjärtat. Inte riktigt vågat ta språnget. Men nu var det dags. För GAPS. Underbara GAPS. Livräddande GAPS. Jobbiga GAPS. Hemska GAPS. Goda GAPS. Vad är GAPS?
GAPS står för ”Gut and psychology syndrome” alternativt ”Gut and physiology syndrome”. Anledningen till två betydelser är att både kroppsliga symptom och psykiska symptom väldigt ofta, för att inte säga nästan alltid, har sitt ursprung i tarmen och balansen i tarmfloran. Denna finstämda orkester som behöver vara i balans för att kroppen ska fungera. På alla plan. Hormonellt, metaboliskt, neurologiskt och psykologiskt.
Bakom GAPS står neurokirurgen och nutritionisten dr Natasha Campbell Mc Bride, född i Ryssland, verksam sedan många år i London. När hennes son var tre år fick han diagnosen autism. Hon fann att ingenting inom hennes eget yrkesområde kunde hjälpa hennes son. Hon utbildade sig då inom nutritionsområdet och blev även nutritionist. Hon bygger sina kliniska kostråd på en diet som kallas SCD (Specific carbohydrate diet) en kost som var framtagen av en läkare, dr Haas, som använde denna för att hjälpa patienter med mag-tarm-sjukdomar och celiaki mm, på 1950-talet. En av hans patienter var dottern till en dam som hette Elaine Gotschall. Dottern var mycket sjuk i den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös colit, men blev frisk med hjälp av dr Haas kostplan. Elaine blev dedikerad till att utforska ännu mer kring sambandet mellan kost och tarmhälsa, och skrev boken ”Breaking the Viscious Cycle – Intestinal Health Through Diet”.
Grunden i SCD var att många tarmar har svårt att bryta ned komplexa kolhydrater samt processad mat som t ex socker. Man klassificerar kolhydraterna enligt deras kemiska struktur, som monosackarider, disackarider och polysackarider. På SCD ingår enbart monosackarider, eftersom de övriga kräver ytterligare ett steg av nedbrytning av kemiska bindningar för att bli monosackarider. All mat som inte är ordentligt nedbrutna orsakar oönskad överväxt av olika mikroorganismer såsom jästsvamp och bakterier. Dessa avsöndrar gifter och syror som irriterar tunntarmens slemhinna som till slut blir genomsläpplig för större ämnen än vad som är tänkt ut mot blodet, och en ond cirkel av ohälsa sätts igång.
Genom att utesluta stärkelse (disackarider och polysackarider) och processad mat och samtidigt tillföra ämnen som läker tarmslemhinnan (såsom animaliskt gelatin från hemkokt buljong) och probiotiska livsmedel (såsom fermenterade grönsaker, hemgjord kefir eller yoghurt) enligt SCD, upptäckte dr Campbell Mc Bride att hennes son sakta men säkert kom ur sin autism. Han är idag en helt frisk 25–30-åring. Detta gjorde att hon ville hjälpa andra patienter och påbörjade sitt kliniska arbete som ledde till att GAPS nu har spritt sig över hela världen och hjälpt tusentals människor med massa olika symptom och sjukdomar. Hon började med att rikta in sig på sambandet mellan tarmen och hjärnan och märkte att många med neurologiska funktionshinder blev hjälpta, men senare även sambandet mellan tarmen och autoimmuna sjukdomar samt metaboliska och hormonella besvär/tillstånd.
När jag var i vecka 23 i min graviditet tog jag alltså språnget och började med GAPS. Det är nu dryga fyra år sedan och jag lever fortfarande enligt GAPS-protokollet. För mig har det betytt allt. Jag har inga av de gamla symptomen kvar, tar inga sköldkörtelmediciner, har inga tydliga bekymmer med binjurarna, matsmältningen fungerar och jag har massa energi och känner inre glädje och harmoni. Från min första tallrik hemkokta kycklingbuljong har min kropp tackat mig genom att successivt läka och återställa obalanser.
Om ni kommer ihåg så hade även dottern, då 4 år, också bekymmer med uppsvälld mage, diarréer och trötthet. Vi hade försökt få hjälp inom vården men tyvärr gav det ingen bättring, vi fick bara höra att inget syntes på prover och att hon var frisk. Vi tyckte dock inte att hon kändes frisk med dessa symptom. Vi var hos näringsterapeut som konstaterade candida-överväxt och hon fick en kostplan utan gluten, mjölk och socker. Hon blev bättre men inte riktigt bra. När jag blev så bra på GAPS och fick lära mig att tarmfloran överförs vid förlossningen, vilket innebär att man även ärver en tarmflora i obalans, beslutade vi oss för att prova GAPS även på henne. Hon är nu snart 9 år och mår hur bra som helst. Hon har perfekt avföring, är inte svullen i magen längre och är pigg, glad, har ork och har en betydligt mer öppen personlighet. Det känns fantastiskt i mammahjärtat.
Den lilla tjejen som kom är nu snart fyra år och har fått hänga med hon också och äter riktig, naturlig, tarmvänlig mat utan processade livsmedel och svårnedbruten stärkelse och mår också fantastiskt bra. Pigg, glad med massor av energi. Båda barnen är också mycket sällan sjuka, och har ett bra immunförsvar. Känns också härligt i mammahjärtat förstås.
Jag är tacksam att jag efter min brokiga resa efter jakt på god hälsa äntligen hittat ett varaktigt sätt att må bra på och det känns härligt att få dela det med er. Med önskan om god hälsa till er alla!!
Kram Malin
Hejsan!
Mitt namn är Elin, jag är en 30 årig kvinna som under tre års tid haft väldigt många olika symtom som kommit och gått medan somliga är mer ihållande och många även har förvärrats. Jag har träffat tre olika läkare på vårdcentralen men ingen tar mig på allvar. Det enda de gör är att ta ”standard blodprover” vilka visar helt normalt och de har även klämt och känt lite på mig. Eftersom mina blodprov är helt normala anser läkaren att där inte är något fel på mig (det sitter i huvudet) trots att jag har så otroligt många kliniska symtom som jag faktiskt lider av och som gör att jag inte har en fungerande vardag. Jag misstänker att vi har något i lägenheten som gör oss sjuka för det började ett tag efter att vi flyttade hit. Hunden fick allvarliga symtom redan efter bara några veckor. Under de här tre åren har veterinär konstaterat att hon lider av kvalsterallergi, kronisk inflammation i övre luftvägarna, kronisk pankreatit, hypotyreodism (underproduktion av sköldkörteln och nu misstänker även jag att hon har fått SLE (Lupus) då hon tappar päls i ansiktet, även skinn vid nosen och pigmenten försvinner från nosen så smått. Jag mår extremt dåligt över allt detta och jag är sedan länge sjukskriven pga mental ohälsa och sliter enormt ekonomiskt. Vrider och vänder på varje krona för att vi ska överleva och jag har blivit tvungen att låna pengar av min pappa som jag inte kan betala tillbaka för att jag ska kunna ta min hund till veterinären. Anledningen till att jag skriver till dig här är för att jag har läst mycket ur din blogg och skulle vilja komma i kontakt med dig för att prata lite (gärna över mail)? Då kan jag berätta lite mer ingående. Jag mår så otroligt dåligt över detta och är på bristningsgränsen och skulle önska någon med liknande erfarenheter av symtom att prata med. Till saken hör också att vi har en hyresvärd som inte går att prata med, hon vägrar göra någon mätning i lägenheten innan jag har fått något intyg av läkare men eftersom vården inte heller tar mig på allvar så sitter jag i en jäkla rävsax :-/. Även om min sambo också känner av en del förkylningssymptom, huvudvärk, torr flagnande hud så tar varken hon eller någon annan i min omgivning mig på allvar. Dom tycker att jag är fånig och att det sitter i mitt huvud. Jag har levt med min kropp i 30 år, är det någon som känner den och vet om något är fel så är det väl jag?! Så många ggr jag varit sjuk under de här 3 åren vi bott här har jag inte varit sammanlagt under mina övriga levnadsår. Det ska mycket till för att jag ska ta symtom i min egen kropp på allvar och gå till läkaren vilket folk också vet om. Jag har bett min pappa hjälpa mig att kontakta kommunen ang tester på lägenheten men dom kunde inget göra. Jag har ingen ekonomi till att varken bekosta några tester på lägenheten själv eller göra någon hårmineralanalys på mig själv och ev min hund.
Jag vore otroligt tacksam om du skulle vilja ta kontakt med mig. Min mail adress är elin.carsbrant@gmail.com
Tack på förhand,
En uppgiven Elin