Forskare vid Barbara Davis Center for Childhood Diabetes i Colorado publicerade 2010 en studie där man undersökte om barn med diabetes typ 1 som redan har antikroppar mot celler i bukspottkörteln, även har antikroppar mot andra organ i kroppen.
161 barn (32,8%) av totalt 491, hade minst en annan antikropp. Av dessa hade:
- 122 barn (75,8%) hade TPO-antikroppar och 15 av dessa (12,3%) hade autoimmun sköldkörtelsjukdom
- 57 barn (35%) hade transglutaminas-antikroppar och av dessa hade 14 (24,6%) celiaki
- 5 barn (1%) hade 21-hydroxylas-antikroppar och av dessa hade 1 barn Addisons sjukdom
Forskarna tror att andra autoimmuna sjukdomar kan upptäckas innan de ger komplikationer, om barn som insjuknat i typ 1-diabetes testas för andra antikroppar.
Min kommentar
Intressant att andelen barn med TPO-antikroppar var så stor del av det totala antalet barn med minst en annan antikropp. Det är också intressant att forskarna tänker i de här banorna och undersöker möjligheten till andra antikroppar.
Men jag tycker det är märkligt att man drar som slutsats att ”upptäckt av dessa antikroppar kan förhindra komplikationer som är förknippade med en fördröjd diagnos av dessa sjukdomar”. Ska man förhindra komplikationer så måste man ju behandla, och hur behandlar man?
Nu handlar det här om barn som är diabetiker typ 1, men om vi bortser från det, så är åtminstone det enda svenska patienter får höra från sin läkare att antikroppar mot sköldkörteln inte spelar någon roll, och den enda behandling man kan få är Levaxin när väl sjukdomen har blommat ut och TSH är över referensen.
Men vad spelar det då för roll att man upptäcker antikropparna i tid?
Sen undrar jag om dessa 491 barn fortsätter att följas upp, för vem vet – antalet barn som hade mer än en antikropp – kanske är större efter 6 månader eller 1 år…?
Studien
One-Third of Patients Have Evidence for an Additional Autoimmune Disease at Type 1 Diabetes Diagnosis
Diabetes Care (03/11) Triolo, Taylor M.; Armstrong, Taylor K.; McFann, Kim; et al.