Önskad diagnostik
– Klinisk undersökning. Det vill säga att läkaren frågar, tittar och känner på patienten och söker efter specifika symtom på hypotyreos såsom trötthet, frusenhet (kalla händer och fötter), myxödem, torr hud, sprött hår, bortfall av ögonbrynens yttre del, långsamma senreflexer, låg puls etc.
– Mätning av basal kroppstemperatur.
– Salivkortisolprov, vid fyra tillfällen under dygnet, som mäter kortisol- och DHEA-nivåer för status på binjurarna, eftersom kortisol är viktigt för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig sköldkörtelhormon.
– Finnålsbiopsi av sköldkörteln (också kallad finnålspunktion eller finnålscytologi) som kan skvallra om en atrofisk (förtvinad) sköldkörtel, vilken kan vara orsak till symtomen. En del läkare behandlar atrofisk sköldkörtel, trots normalt TSH och T4, andra inte. ”Har patienten kliniska symtom på hypotyreos och TPO-antikroppar och/eller cytologiska fynd av epitelförändringar och klar stegring av antalet lymfocyter, ska behandling övervägas.” Det vill säga utan att TSH och/eller T4 behöver vara avvikande. Detta skriver överläkare Jan Calissendorff och professor Lambert Skoog i Läkartidningen (nr 21-22 2006).
Blodprov som mäter:
– TSH, fritt T4 och eventuellt fritt T3 (större delen av T3-bildningen sker på cellnivå, så fritt T3 i blod ger inte en rättvis bild av T3-nivån i kroppen) är viktiga i de fall det är en klar hypotyreos det handlar om.
– Antikroppar: TPOak, TGak, TRak (förhöjda värden ökar risken för sköldkörtelsjukdom avsevärt).*
– Kortisol, DHEAS, natrium för binjurarna (låga värden indikerar sviktande binjurar, vilket även lågt blodsocker, förhöjt kalium och förhöjt LDL-kolesterol gör).
– CPK (kreatinfosfokinas) och CK (kreatinkinas) är förknippat med hypotyreos, muskelsmärta och/eller muskelsvaghet – dvs vanliga symtom vid hypotyreos. Bra prov att be läkarna ta!
– Järn och ferritin för järnstatus (observera att S-Ferritin, dvs järndepåvärdet, är en bättre markör än S-Järn och att S-Ferritin över 60 mcg/L, men gärna runt 100, är att eftersträva).
– MMA, homocystein och eventuellt kobalaminer för B12-status (kobalaminer som är det vanligaste provet kan ge felaktiga svar för den som exempelvis äter multivitamintillskott, därför är MMA ett säkrare prov).
– Folat (B9).
– Kalcium (förhöjda värden kan ge psykiska symtom som trötthetskänsla, depression, oro, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och psykos men också neuromuskulära och reumatiska symtom, magbesvär, högt blodtryck).
– D-vitamin (låga nivåer kan orsaka trötthet, depressiva besvär, inflammationer och verkar kunna öka risken för många vanliga sjukdomar).
– ASAT och ALAT för leverstatus (förhöjda levervärden kan vara tecken på hypotyreos).
– Be också om att få kolla din koncentration av cytokiner (immunförsvarets signalsubstanser) i blodet. Ett relativt nytt forskningsområde inom konventionell medicin, och onekligen intressant!
Kortisoltest finns också som 24-timmars urinprov inom den vanliga vården. Det verkar inte vara känsligare än saliv, men kan vara bättre än att mäta i blod.
*Svängande sköldkörtelvärden med extremt höga antikroppar mot sköldkörteln (framför allt TPO) och neurologiska symtom som kommer i skov, kan vara tecken på den ovanliga men underdiagnostiserade sjukdomen Hashimoto-encefalopati.
