Saker att undvika

Saker att undvika då följande har visat sig kunna påverka metabolismen negativt:

– Läkemedel såsom betablockerare, tyreostatika, antiepileptika, litium, amiodaron, interferon och dopaminrelaterade läkemedel. Även SSRI-preparat/antidepressiva läkemedel (se nedan), värktabletter med acetylsalicylsyra och lugnande medel sägs kunna påverka metabolismen negativt.

– SSRI-preparat, då dessa sänker kortisolnivåerna: ”Antidepressiva läkemedel används ibland mot utbrändhet men, påpekar forskarna, det kan vara helt fel väg att gå eftersom sådana läkemedel sänker redan låga kortisolnivåer ytterligare.” (Se: A clinical allostatic load index is associated with burnout symptoms and hypocortisolemic profiles in healthy workers.)

– Strikt kalorirestriktion och/eller näringsbrist, exempelvis vid hårda dieter och/eller hård träning.

– Stora mängder strumogena/goitrogena ämnen i kosten; finns framför allt i kål, raps, sojaprodukter och cassavarot. Intag av stora mängder isoflavoner, som det finns mycket av i sojaprodukter, har visat sig kunna leda till hypotyreos, struma och autoimmun sköldkörtelsjukdom. Läs mer om mat som verkar påverka sköldkörtel negativt här.

– Olika miljögifter och tungmetaller har visat sig kunna orsaka störningar av metabolismen – inte minst om man är överkänslig mot dem (ett Melisatest kan avgöra detta). Göran Petersson, professor i Kemi- och Bioteknik vid Chalmers, nämner särskilt kvicksilver (ffa i amalgamfyllningar), metylkvicksilver, kadmium, bly, koppar, silver, flamskyddsmedlet TBBPA, PCB, PBDE, olika östrogenimiterande ämnen, parabener (fenoliskt konserveringemedel som finns i schampo, hudkrämer, kosmetika) och ftalater (mjukgörande medel som främst finns i pvc-plats och därmed i allt från schampo till mattor). Läs mer i studien ”Environmental chemicals ans thyroid function”. Det verkar också som att fluor, brom och klor kan påverka metabolismen negativt. Det finns även ett samband mellan fluor och autoimmunitet. Läs mer om sambandet mellan fluor och sköldkörteln på The Fluoride Education Project och Fluoridealert,

– Även mat med mycket konstgjorda tillsatser, ex glutamater, sägs kunna vara dåligt för metabolismen.

– Likaså födoämnen man (ofta intet ont anande) är överkänslig mot. Många människor upplever stor skillnad i sin hälsa när de exempelvis utesluter mat med mycket mjöl, socker och mjölkprodukter. En näringsterapeut kan ge vägledning i vad just din kropp skulle må bättre av att vara utan. Kanske är det bara nödvändigt under en period, tills din kropp åter kommit i balans.

– Inflammationsdrivande kost (hänger ihop med ovanstående). Inflammationer i kroppen verkar kunna ställa till det för många funktioner, inte minst metabolismen. En hel del av det vi äter kan vi öka inflammationerna i kroppen. Läs artikeln ”Lätt att äta sig sjuk”, eller Läkartidningens: ”Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling”.

– Alltför mycket tedrickande, då tebuskar enbart växer i fluorrik jord, och fluor verkar kunna påverka metabolismen negativt.

– Långvarig stress; fysiologisk eller mental. Läs mer under Utmattningssyndrom.

– Svamp/Candida, kan ställa till med obalanser i tarmen och därmed i hela kroppen.

– En alltför proteinrik kost. Protein innehåller aminosyran tyrosin vilken är nödvändig för bildandet av T4 och T3 i sköldkörteln. Dock kan en proteinrik kost leda till att man får höja läkemedelsdosen av sköldkörtelhormoner. Om detta vittnar bland andra Dr Broda O Barnes. Det kan bero på att man vid en proteinrik kost får i sig mindre andel fett, som ger mycket ATP, det vill säga energi till kroppens celler. Fett ger tretton gånger så mycket ATP som kolhydrater. Protein ger bara lite ATP. Med andra ord borde en fettrik kost, framför en proteinrik eller kolhydratrik kost, vara att föredra för dem som lider av hypometabolism då man är i behov av så mycket energi till kroppens celler som möjligt. Observera att ATP inte ska förväxlas med kalorier, som är ett mått på hur mycket energi respektive ämne avger när det brinner. I cellerna (eller i kroppen överhuvudtaget) är det dock inget som brinner och cellenergi, ATP, är därmed vad som är av betydelse.

Informationen på denna sajt ska ses som ett komplement, men aldrig ersätta medicinsk expertis

© 2024 Hypotyreos.info

Logga in med dina uppgifter

Glömt dina uppgifter?