PNIT – behandling vid hypotyreos

PNI-metoden som blev PNIT, och nu PNITE?

Fler och fler börjar inse hur förödande en sänkt metabolism kan vara för olika sjukdomstillstånd.

Läkare och terapeuter som arbetar enligt PNIT-metoden (Psyket, Nervsystemet, Immunsystemet, Toxikalitet) har insett värdet av att lägga till ett ”E”, för endokrin (hormoner), i behandlingen. De har lagt märke till att en majoritet av deras patienter har en sänkt kroppstemperatur. Med hjälp av sköldkörtelhormon ökar ämnesomsättningen och kroppstemperaturen till en normal nivå, energiproduktionen i cellerna (mitokondrierna) ökar, kroppen som tidigare gått på lågvarv normaliseras, vilket även har god effekt på tillverkningen av och funktionen på signalsubstanserna i nerv- och immunsystemet (N+I).

Genom att angripa ett sjukdomstillstånd såsom exempelvis MS (vilken PNIT-metoden initialt utvecklades för), ME/Kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, utmattningssyndrom, depression och hypometabolism på ett holistiskt sätt, blir behandlingsresultatet med stor säkerhet både bättre och mer långvarigt.

Att enbart behandla hypotyreos med sköldkörtelhormon och stöd för binjurarna vid behov, kan vara effektivt för en del. Men för dem som mått dåligt under en längre period, kanske i många många år, har det ofta ställt till med otaliga obalanser i kroppen, och ett mer holistiskt angreppssätt är att föredra.

Sköldkörtel- och binjurebehandling fungerar för dessa drabbade som ”konstgjord andning” under en tid. Men går man inte till grunden med varför den sänkta metabolismen uppstått är risken stor att problemen återkommer, i ett skede när kroppen inte längre klarar sig enbart på den ”konstgjorda andningen”.

Att se över sin livsstil med kost och stressorer är ett måste. Kosttillskott är ofta nödvändigt. Avlägsnande av destruktiv stress i vardagen (P) är av största vikt, liksom toxiska/giftiga ämnen (T) – dvs olika metaller (t ex nickel, kvicksilver – där amalgam är en stor källa, titan, stål, kadmium, guld, palladium m fl), tobaksrök, alkohol, kemikalier i mat och i vår dagliga miljö, utsläpp, avgaser och andra giftiga ämnen som kan störa kroppens funktioner.

Nyckeln för en kropp i balans ligger i biokemin. Det vill säga att nervsystemets och immunsystemets signalsubstanser (N+I) och hormoner (E) är i balans. Faktum är att det är signalsubstanser och hormoner som styr hela vår personlighet. De ansvarar för vårt sinnestillstånd, känslor (både fysiska och psykiska), huruvida vi ska känna oss stressade, uppleva smärta (både fysisk och psykisk), våra kognitiva förmågor (glömska, koncentrationsförmåga etc), sömn, beteende, tarmrörelser, urintömning och mycket mer.

En hel del signalsubstanser och hormoner kan vi styra genom våra tankar, känslor och handlingar (P). Vi kan också påverka dem genom att tillsätta vissa ämnen, genom läkemedel och kosttillskott. Till exempel så är aminosyran tryptofan förämne till signalsubstansen serotonin, och tyrosin till dopamin (men också till sköldkörtelhormon). Genom intag av dessa ämnen kan man alltså förenkla för kroppen att tillverka dem, och en brist kan normaliseras. Det är också möjligt att tillsätta dessa ämnen i ren form, som läkemedel.

Att olika signalsubstanser har samband med olika sjukdomstillstånd är inget nytt. Till exempel får Parkinsonspatienter läkemedel med dopamin, för att höja dopaminet som de lider brist på. Detsamma gäller för demens och bristen på acetylkolin vid dessa sjukdomar, samt vid depression (där hypotesen, som i och för sig inte har gått att bekräfta, har varit en serotonin- och/eller noradrenalinbrist).

Obalanser bland signalsubstanser i immunsystemet (I), de så kallade cytokinerna, är också viktigt att komma tillrätta med. Större delen av immunsystemet verkar i mage och tarm, och har man problem från dessa delar är immunsystemet med stor sannolikhet drabbat, vilket kan leda till obalanser i hela kroppen. Allergier och autoimmun sjukdom är tecken på ett stört immunsystem.

Förhöjda koncentrationer av cytokiner har ett starkt samband med självupplevd hälsa. Dvs att de som skattar sin hälsa som sämre, men utan att ha någon påvisbar sjukdom, har högre koncentrationer av cytokiner i blodet än de som skattar sin hälsa som god. Läs om doktorsavhandlingen från 2010 här.

Läs också om inflammationsdrivande mat i SvD-artikeln ”Lätt att äta sig sjuk”, eller i Läkartidningen: ”Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling”.

Forskning på senare tid visar en koppling mellan virus och ett rubbat immunsystem vid exempelvis ME/kronisk trötthetssyndrom. Också fibromyalgi definieras som en rubbning av signalsubstanser, hormon- och immunsystem. De båda sjukdomarnas utbrott kan ofta härledas till en virusinfektion och/eller stress och psykisk påfrestning i någon form. Hypotyreos som inte går att avläsa i blodprovet har många likheter symtommässigt med dessa diagnoser, och obalanser bland signalsubstanser, hormon- och immunsystem känns därför inte främmande.

Signalsubstanser går inte att mäta i blodet och det är därför framför allt symtom och personlighet, men också en livsberättelse som ibland går hela vägen tillbaka till barndomen, som kan avgöra vilka signalsubstanser som ligger lågt respektive högt.

Ett MELISA-test kan visa vilka metaller och andra allergener (som läkemedel, kemikalier och jästsvamp/candida albicans) immunsystemet reagerar på, och man därmed bör försöka undvika – bättre än fläcktest. Att mäta mängderna metaller man har i kroppen genom blodprov, urinprov eller hårmineralanalys är inte relevant, då mängderna som kan få immunsystemet att reagera är ytterst individuell, och även väldigt små mängder kan ställa till med obalanser hos dem som bär på en sådan känslighet.

Det finns en svensk bok från 2009 som beskriver PNIT mycket bra. Den är skriven av läkaren Birgitta Brunes och hennes man, och heter ”Går signalen fram?”.

Så här kan ett besök hos en läkare som arbetar enligt PNIT(E)-metoden gå till:
1. Ett frågeformulär skickas hem inför besöket med en uppmaning att fylla i detta samt att kopior på tidigare provtagningar ska medtas.

2. Vid besöket (som tar 2-3 timmar) gås formuläret igenom noggrant avseende; ärftlighet, uppväxtförhållanden, social situation, stressfaktorer, trauman, föda, motion, noggrann sjukhistoria, symtom, utlösande faktorer, tandfyllnadsmaterial, tatueringar, piercing, rökning och annat som kan påverka toxiskt, tidigare och nuvarande utredningar och behandlingar inklusive kostillskott.

3. Kroppsundersökning utifrån symtom.

4. Summering, tolkning av provsvar och annat som framkommit. Försöker se orsakssamband.

5. Behandlingsförslag: Recept på läkemedel, aminosyror, vitaminer, mineraler (även dessa på recept) med mera beroende av vad som framkommit. Rekommendation om hälsokostpreparat vid behov.

6. Andra åtgärder kan vara amalgamsanering, stressreducering, remiss för vidare utredning (om läkaren t ex misstänker MS), kroppspsykoterapi. Ett nära samarbete kontinuerligt mellan läkare och patientens terapeut.

7. Uppföljning via mejl och/eller telefon. Återbesök efter sex månader, tidigare vid behov.

Läs mer om PNIT (Psycho-Neuro-Immuno-Toxicologi):
brunes.se
pnitmetoden.se

Läs mer om PNI (Psycho Neuro Immunology):
en.wikipedia.org/wiki/Psychoneuroimmunology

Informationen på denna sajt ska ses som ett komplement, men aldrig ersätta medicinsk expertis

© 2017 Hypotyreos.info

Logga in med dina uppgifter

Glömt dina uppgifter?