Med rubriken ”Klarare besked om hypotyreos skulle hjälpa fler” uppmärksammar papperstidningen Dagens Medicin (nr 46) problematiken kring diagnostisering av sänkt ämnesomsättning (hypometabolism). Ett bildmontage med klipp från senaste tidens artiklar i media (”Sjukvården missar dold folksjukdom”, ”Så lätt slipper du tröttheten” och ”Sköldkörteln styr ditt liv!”) har bildtexten att sköldkörteln blivit poppis i media och att tidningar skriver om människor som fått vänta länge på diagnos. Nina Oksa, ordförande i Sköldkörtelföreningen, berättar att patienterna blivit mer upplysta om diagnostisering och behandling, och att detta troligtvis har lett till den ökade uppmärksamheten.
Reporter Samuel Lagercrantz skriver i en kolumn med rubriken ”Förvirring råder kring sköldkörteln” att begreppet hypotyreos 2 har lanserats som en form av sjukdomen som läkarna missar. Han beskriver att när TSH-värdet inte är förhöjt bedömer läkaren ofta symtomen som psykiska eller stressrelaterade, vilket kan vara kränkande om patienten vet att detta inte stämmer. En del patienter vänder sig då till naturmedicinen och införskaffar svinsköldkörtel – ett preparat endokrinolog Ove Törring menar att man vet väldigt lite om då det saknas adekvat dokumentation. Ingen vet därför om det är bra eller inte, och kan därför inte rekommenderas.
Samuel Lagercrantz skriver att kritiken från patienterna nog är ett utslag för något som behöver tas på allvar (han har bland annat varit inne och kikat på facebookgruppen ”Stoppa felbehandlingen av hypotyreos”) och att det verkar råda förvirring på området: till och med på samma sjukhus har man vitt skilda gränser för vad som är normalt TSH-värde. Han syftar på att Karolinska universitetssjukhuset i Solna har 3,5 som gräns, medan det på Karolinska i Huddinge ligger på 4,7.
Till de skilda värdena ger Ove Törring förklaringen att man använder olika metoder för att mäta TSH-värdet i blodet, därför blir det svårt med en enhetlig TSH-gräns i landet. Precis som i tidigare artiklar där Ove Törring uttalar sig förklarar han att det finns skillnader på individnivå och att vissa patienter kan få symtom trots att de ligger inom referensintervallet. Han tycker därför att det bör finnas en gräns inom referensområdet där interventioner ska övervägas, så som vid kolesterolvärden. Ove Törring menar att redan vid TSH-värden över 2,5–3,5 bör läkare fundera på om en patient är på väg in i hypotyreos. Förutsatt att det finns symtom samt antikroppar mot sköldkörteln (TPOak eller TGak).
Nina Oksa berättar att även bland dem som fått diagnos är det inte alla som mår bättre trots medicinering med Levaxin. Dessa patienter upplever dock att de mår mycket bättre när de får tillägg av Liothyronin eller byter till naturligt sköldkörtelhormon. Ove Törring menar istället att lösningen är att finjustera Levaxindosen och att så lite som 50 mikrogram i veckan kan vara skillnaden mellan att må bra eller dåligt.
Ove Törring har tagit initiativ till ett symposium om hypotyreosdiagnostik på Medicinska Riksstämman i Göteborg som pågår 1–3 december, och kommer då att diskutera om behandling ska övervägas vid lägre TSH-värden.
Läkarstuderande har skrivit artikeln
Christine Takami, som skrivit artikeln, har arbetat som journalist och läser nu termin 2 på läkarprogrammet på KI. Inte nog med att hon har fått upp ögonen för ovanstående problematik, det verkar även som att dagens läkarstudenter får lära sig att de ska ”prata med patienten och lyssna på vad han eller hon säger innan de ställer en diagnos”, en teknik som skulle få betydligt fler patienter att få korrekt diagnos fortare. ”Det som varit slående i nästan alla fall har varit hur länge personerna förgäves sökt hjälpt för sina problem utan att få rätt diagnos och vård”, skriver hon i ett av sina blogginlägg med titeln ”Alla patienter har rätt till sin diagnos” på sjukuslakaren.se, efter att hon och hennes klasskamrater fått lyssna till patienter drabbade av olika endokrina sjukdomar. Läs mer
Läs artikeln i sin helhet i Dagens Medicin nr 46 som kostar 40 kr och går att beställa genom att klicka på ”Köp lösnummer” i vänsterkolumnen på dagensmedicin.se, alternativt att ringa till tidningen. Ju fler som beställer den desto bättre förstår Dagens Medicin hur utbredd problematiken är, och hur viktigt det är att fortsätta belysa den.
