Det är troligt att utmattningssyndrom (”utbrändhet”) många gånger har en obehandlad hypotyreos som grund. När ämnesomsättningen sviktar ökar nämligen stressnivån i kroppen samtidigt som kognitiva förmågor minskar. Och ju högre stressnivå desto mer försvagas immunförsvaret, vilket kan förstärka den inflammatoriska processen i sköldkörteln som redan påbörjats, vilket gäller vid exempelvis autoimmun hypotyreos. Det är inte ovanligt att hypotyreospatienter haft en period av ”utbrändhet” åren innan hypotyreos konstaterades. (Källa Primärvårdens Nyheter)
Det verkar också kunna vara så att en långvarig stressreaktion under flera år (fysisk som vid en sjukdom, näringsbrist etc eller psykisk stress som vid sorg eller för hög belastning på annat sätt) kan köra slut på kroppens hormonreserver och leda till en utmattningsreaktion samt hypotyreos. Framför allt binjurens hormoner påverkas av långvarig stress, det vill säga kortisol och DHEA, som efter att ha legat alltför högt under en lång period i stället sjunker till alltför låga nivåer, med kronisk trötthet/utmattning som främsta symtom.
Det verkar som att det både kan vara så att hypotyreos är bakomliggande orsak till utmattningssyndrom och/eller sviktande binjurar/HPA-axel, vilket artikeln i Primärvårdens Nyheter antyder. Se till exempel studien ”Adrenal and gonadal function in hypothyroid adult rats” publicerad i Journal of Endocrinology 1997. Samtidigt som det också kan vara den ökade stressnivån i kroppen, med kortisolbrist som följd, som gör att ämnesomsättningen sviktar, och metabolismen kan då vara möjlig att återställa genom att behandla binjuresvikten. Se till exempel studien ”Reversible hypothyroidism after steroid replacement for Addison´s disease”.
Utmattningsdepression kan mätas genom kortisolhalten i saliv, menar bland andra Tom Grape, psykiatriker och distriktsläkare i Norrtälje som suttit i Socialstyrelsens expertgrupp. (Källa Vårdguiden)
Se också studien: ”A clinical allostatic load index is associated with burnout symptoms and hypocortisolemic profiles in healthy workers”, där forskarna skriver om salivkortisolprov för att diagnostisera ”utbrändhet”. Intressant är också följande: ”Antidepressiva läkemedel används ibland mot utbrändhet men, påpekar forskarna, det kan vara helt fel väg att gå eftersom sådana läkemedel sänker redan låga kortisolnivåer ytterligare.”
Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom finns på Socialstyrelsens webbplats (dock från 2003). Har utmattningen lett till – alternativt orsakats av – hypotyreos är det sannolikt att vila och psykoterapi enbart, inte kommer att räcka för att få hälsan åter. Läs mer under Behandling.
DHEA är ett av våra främsta vitalitetshormon och då det är ett förhormon till våra könshormoner testosteron och östrogener, kan även dessa hormonnivåer bli onormalt låga, med alla dess symtom. Alltför låga nivåer av testosteron hos kvinnor har visat sig ge symtom som nedsatt välbefinnande och stämningsläge, kronisk trötthet, sexuell dysfunktion och somatiska besvär som nedsatt muskelstyrka och minskad benmassa. (Källa Läkartidningen)
Alltför låga nivåer av östrogener är inte heller bra för välmåendet då östrogener bland annat stimulerar frisättningen av dopamin och serotonin (hormoner som gör oss nöjda och glada) och verkar skyddande på många organ. Östrogenbrist kan bland annat leda till nedstämdhet, håravfall, oregelbundna menstruationer, benskörhet, störningar i sömn, matsmältning och minne.
Läs mer:
Utbrändhet ofta sköldkörtelfel – artikel från TT
Kronisk trötthet och utbrändhet – dags att skärpa diagnostiken – debattartikel i Läkartidningen
