Referat av seminarium med dr Tom O´Bryan om glutenrelaterat syndrom

Texten är ett referat. Faktakoll av Tom O´Bryans uppgifter som lämnas i referatet är därmed inte gjord.

Stockholm, januari 2015

Vad är glutenrelaterat syndrom?
Glutenrelaterat syndrom, GRS – glutenkänslighet – är som ett isberg där mycket är dolt under ytan. Det är ett ökande problem och vanligare än man tror. Det är svårt att identifiera och behöver inte yttra sig som magproblem utan kan visa sig som till exempel huvudvärk, trötthet och muskelvärk.

GRS består av celiaki (glutenintolerans), veteallergi, överkänslighet och diverse andra reaktioner.

Veteallergi ger symtom som vid annan allergisk reaktion på födoämnen/pollen/etc. Det ger svullnad i ögon, näsa, mun, hals samt hudutslag.

Celiaki är ett allvarligt uttryck av det glutenrelaterade syndromet. Det är ett kroniskt tillstånd och man uppskattar att 3–4 % av befolkningen är drabbad. Celiaki är en autoimmun sjukdom som är centrerad till tarmen men får effekter på många andra ställen i kroppen. Anledningen är att tarmslemhinnan, som är en förutsättning för näringsupptaget, förstörs. Ett visst glutenprotein triggar kroppens eget immunförsvar på så sätt att det förstör tarmluddet (villi) där näringsupptaget sker i vår tunntarm. Celiaki kan i sin tur vara bakomliggande orsak till diagnoser som t ex osteoporos, reumatoid artrit, levercirros och depression. Det idag mest använda blodprovet (transglutaminas-antikroppar) för celiaki är bara rättvisande vid mycket allvarliga tillstånd. Är tillståndet inte så allvarligt kan testresultaten vara fel i sju fall av tio.

GRS drabbar en långt mycket större grupp än vad celiaki gör, vilket gör att mörkertalet är stort. Enligt de nyazeeländska barnläkarna Ford kan så många som 30–50 % av befolkningen ha en känslighet för gluten.

Gluten finns i våra vanligaste spannmål; vete, råg och korn. Forskningen om GRS är till vissa delar ung. Så sent som 2006–2007 visade studier vad som händer i kroppen då vi äter det moderna vetet och andra sädesslag. Än har forskningen inte fått fullt kliniskt genomslag.

Vad är problemet med vete och gluten?
1. Alltför grova tester inom skolmedicinen
Man testar för celiaki via blodprov och gastroskopi, men celiaki kan bara konstateras i ett sent stadie. Man testar ibland för veteallergi genom så kallat pricktest men man testar inte alls för Glutenrelaterat syndrom utan celiaki (NCGS). Alla dessa olika reaktioner ger dock immunrespons i form av inflammation och tarmpermeabilitet, så kallat ”läckande tarm”.

2. Växtförädlingen av vetet
Förädlingen av vildgräset einkorn med 14 kromosomer, via emmer med 28 kromosomer, till dagens vete med 42 kromosomer är imponerande. Detta manipulerade sädesslag ger mjölet ett fint utseende med goda bakegenskaper. Delar av detta nya sädesslag är också orsaken till utvecklingen av celiaki och NCGS.

3. Nedbrytbarhet
Vid stegvis nedbrytning av proteinet gluten erhålls först det mindre proteinet gliadin och därefter polyproteiner, som ger upphov till samma typ av skada som hela glutenmolekylen. Svårigheten att spjälka gluten i matsmältningskanalen kan orsaka allergi eller födoämnesöverkänslighet samt ge tarmpermeabilitet, ”läckande tarm”. Gluten kan inte smältas av någon, dvs inte heller av ”glutenfriska” – människan har inte sådana enzymer. Immunsystemet signalerar ”fara”. Något lite gluten höjer antikropparna hos glutenkänsliga. Hos celiakipatienter är det allmänt känt att glutenproteinet alfa-gliadin framkallar en immunreaktion i form av inflammation i tunntarmen. Det ger kraftiga magkramper och diarréer. Man kan också få allergi av andra ämnen än gluten i spannmålet (veteallergi är vanligast). Symtomen kan vara till exempel astma och hudåkommor.

4. Blodsocker (glukos)
Vete höjer blodsockret mer än något annat kolhydratrikt livsmedel. Ju mer glukos vi har i blodet, desto mer insulin behövs för att lagra glukosen, antingen i muskel-, lever- eller fettceller.

Symtom på läckande tarm
Bara en av åtta med någon form av känslighet mot gluten har symtom från magen. I gruppen med GRS har 80–90 % kognitiva och neurologiska besvär. ”Hjärndimma” är ett mycket vanligt tecken på att man inte tål gluten. Sök hjälp av certifierad terapeut och få vägledning.

Tydliga tecken på att du inte tål gluten är blodbrist och/eller osteoporos/osteopeni. Glutenkänslighet visar sig på den svagaste länken t ex lungor/astma, leverproblem/skrumplever, lederna/artrit, hjärnan/depression etc. 50 % av alla glutenkänsliga tål ej heller mjölkprodukter (allergiska mot mjölkproteinet kasein eller känsliga för laktos, mjölksocker).

Första symtomen kan vara: gasbildning, rapningar, svullen mage, magsmärtor, diarré/förstoppning, hösnuva eller andra allergier.

Senare symtom: födoämnesallergier, IBS, återkommande infektioner, tandköttsproblem, depression, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, minnessvårigheter, ADD/ADHD, kronisk trötthet, huvudvärk/migrän, ledsmärta, astma, eksem och autoimmun respons såsom psoriasis etc.

Exempel på symtom efter lång tid av läckande tarm kan vara: artrit, celiaki, IBD (kolit, Crohns sjukdom), MS, Hashimoto´s tyreoidit (hypotyreos med autoimmun orsak), allvarlig astma, kronisk svamp- eller maskinfektion, muskelsmärta, osteoporos.

Tester för att konstatera glutenkänslighet utan celiaki, NCGS:
– Antikroppar mot vävnadstransglutaminas (av typ IgA) och totalt S-IgA.
– Antikroppar mot gliadin (IgA-anti-tTG).
– Gastroskopi med biopsi från tunntarmslemhinnan.
– Veteallergi kan upptäckas med pricktest (hudtest).

Dr Tom O`Bryans ord
– ”Stop throw gasoline on the fire”!!
– Det tar 17 år från forskning till att den nya kunskapen når din vårdcentralsläkare!
– Att få diagnos tar i genomsnitt fem år och elva doktorer. (Hypotyreosföreningens kommentar: Svenska studier visar på att två tredjedelar av glutenintoleranta går oupptäckta och drabbade får vänta i genomsnitt tio år från första symtom och läkarbesök, till diagnos. Läs mer här)

Läka tarmen
Att läka tarmen är mycket viktigt:
1. Modifierad diet
2. Probiotika
3. Colostrum
4. Vitamin D
5. Glutamin
6. Fiskolja
7. Gurkmeja
8. Zink
9. Smörsyra/butansyra (är viktigt för tarmmukosan och för att minska risken att drabbas av koloncancer)

Sammanfattat av: Inga-Lena Westin, styrelsen Hypotyreosföreningen


Läs om gluten och kopplingen till autoimmun hypotyreos här.

Länkar:
http://thedr.com/
http://theglutensummit.com/
http://www.greenmedinfo.com/
http://www.swedishpaleo.se/50-nyanser-av-gluten/

Forskning
Dr Volta och Dr Fasano är framstående forskare på celiaki och non-celiac gluten sensitivity och har publicerat många studier i ämnet. Sök på deras namn på http://ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ 

Bok
Wheatbelly av William Davis, hjärtläkare

Lab
http://cyrexlabs.com (mäter ett tiotal peptider)
http://enterolab.com (tester för glutenkänslighet i avföring)

Informationen på denna sajt ska ses som ett komplement, men aldrig ersätta medicinsk expertis

© 2024 Hypotyreos.info

Logga in med dina uppgifter

Glömt dina uppgifter?