Min kontaktperson fick rätt, det var inte lätt att få arbete. Efter några månader ringde hon till mig och sade att jag skulle få börja 3 månaders utbildning i data- och bokföring. Jag blev jätteglad! När man varit sjuk i så många år, kändes det trevligt att få komma hemifrån och träffa andra människor. Oj, vad trevligt sade jag till kontaktpersonen. Men hon svarade ilsket ”Det är inte för att du skall ha trevligt, utan för att du skall lära dig någonting”. Hon skulle nog ha blivit mer nöjd om jag hade blivit ledsen.
Jag hade arbetat i 30 år innan jag blev sjuk. Hade använt dator i 7 år och hade arbetat med bokföring. Så visst hade jag kunnat vara kritisk och ifrågasätta vad jag skulle göra på den kursen. Men jag kände äkta glädje att få göra något meningsfullt istället för att vara hemma och söka arbete. Men det borde jag nog inte ha sagt till kontaktpersonen. Kursen var bra, men jag kan bara avslöja att det inte var många som värdesatte kursen, utan de tyckte att kursen var helt värdelös. Så det kanske var något fel på mig, när jag tyckte om den????
Några månader efter att kursen var avslutad, ringde kontaktpersonen till mig. Hon sade att mina stämplingsdagar skulle ta slut om dryga 3 månader. Jag frågade vad jag skulle göra. Hon sade att det inte fanns något att göra. Möjligen att jag inte skulle ta ut ersättning för sista stämplingsdagen, utan spara den. För om jag tog ut den så skulle jag åka ut från systemet. Jag blev chockad! Så jag skulle inte få någon som helst ersättning.
Ringde min a-kassa och fick information om att arbetsförmedlingen brukar hjälpa till att skaffa s.k. arbetsplatsintroduktion under 6 månader, hos något företag. Samt att man då är berättigad till utbildningsbidrag från Försäkringskassan. Därefter blev man berättigad till en ny stämplingsperiod. När jag talade om att min kontaktperson inte kunde hjälpa mig på något sätt, uppmanade A-kassan att jag själv skulle vända mig till något företag.
Jag vände mig till ett företag som var villig att ställa upp. Jag ringde till min kontaktperson och berättade att jag hade lyckats skaffa plats för arbetsplatsintroduktion. Hon blev jätte arg och skrek att det skulle hon aldrig gå med på, om det bara var för att jag skulle få en ny stämplingsperiod. Jag ringde till A-kassan och de kunde inte förstå vad min kontaktperson sysslade med. Sedan ringde jag till Arbetsförmedlingen ( inte till AMI där min kontaktperson höll till) Jag frågade vad som gällde och fick till svar att arbetsplatsintroduktion ordnas just för att man skall få ny stämplingsperiod och inte hamnar utanför systemet.
Jag skrev till chefen för AMI och ville träffa honom. Tog min man med mig. Även kontaktpersonen var med på mötet. Chefen försökte försvara kontaktpersonen, men han var tvungen att erkänna att den information jag hade fått från A-kassan och Arbetsförmedlingen var korrekt. De hade inte rätt att neka arbetsplatsintroduktion, när en person höll på att bli utförsäkrad.
Jag krävde att få byta kontaktperson, för det kändes tungt att behöva kämpa mot en kontaktperson som inte ens följde regelverket. Jag tyckte att jag hade kämpat alldeles tillräckligt mot min svåra sjukdom. Jag fick en helt underbar kontaktperson. Hon fixade alla handlingar och jag fick min arbetsplatsintroduktion och hamnade inte utanför systemet. Kampen var slut för denna gång.