Fastnat i tanken om Hönan eller Ägget…!

Hej på er!

Ja, som sagt – semester var det ja. Även från bloggen ;). Ibland är det skönt med ett break.

Jag har en skön semester. Kan njuta till och från av att få vara tillsammans med familjen, åka ut med båten och sola och ha det skönt (har klarat av värmen ganska ok faktiskt). Leka med lilla tjejen på stranden är rofyllt och mysigt. Emellanåt har jag dock fortfarande haft problem med magen/infektion.

Jag var med min syster hos näringsterapeuten och passade då igen på att ta en snabbgenomgång och det ÄR fortfarande så att jag inte kan köra helt på mitt program ännu, eftersom jag drabbas av små virusar i magen hela tiden. Nu fick jag med mig Aloe Vera för att bygga upp magslemhinnan och immunförsvaret. Drack det för sex år sedan regelbundet, och mådde mycket bra av det. Och det har fungerat denna gången också – inte varit uppsvälld på nån vecka nu iaf.

Det hade gått mycket bra för min syster förresten, enligt näringsterapeuten. Hon hade blivit av med alla svampar och parasiter, samt tålde i princip allt utom alkohol och socker i matväg. Dock mår hon fortfarande inte så bra, så även hon har en lång och krokig väg kvar – men att få äta mer varierad mat betyder mycket för henne, och då kommer troligen humöret att göra att hon mår lite bättre.

Vi hade en intressant diskussion också, min syster och jag. Angående det här med Hypo2 eller binjuretrötthet, det där med hönan och ägget, ni vet. Vad som egentligen är vad och vad som kom först….Vi gick in och läste några av dr Lam’s artiklar och kunde känna igen oss till punkt och pricka på binjuretröttheten, när vi jämförde hur vi hade haft det genom åren i olika perioder. Ca 15 år tillbaka i tiden och fram till nu har vi följts åt med samma symptom fast på olika sätt och under olika omständigheter.

T ex var vi båda lite svullna och betydligt rundare än nu, vid samma tidpunkt. Panikångesten följde samma förlopp och uppkom ungefär samtidigt. Oregelbundna menstruationer och svårt att bli gravida vid samma tid. Tröttheten och att vi nu är smala båda två – ungefär samtidigt. Och vi har då inte levt tillsammans under samma förhållanden, utan egentligen haft två helt olika liv. Men det har följt exakt det förlopp som Dr Lam beskriver att Adrenal Fatigue (binjuretrötthet) följer. I ett tidigt stadie har man förhöjt kortisol som kan ge svullnad och viktökning (jag och min syster för 10-15 år sen). Det är först vid mer avancerad binjuretrötthet som den påverkar andra hormonaxlar och t ex drar ner metabolismen, och det är först i detta stadie som vi båda har fått mer Hypo-symptom. 

Det är detta som gör att jag ställer mig lite frågande till hur man beskriver Hypo2…..är det egentligen så att binjurarnas funktion av någon anledning försämras (t ex överkänslighet mot tungmetaller som stressar kroppen kan vara en av många orsaker) och att det är de som  drar ner metabolismen och skapar Hypo2? Och inte tvärtom? Inte i alla fall kanske, men själv känner jag mig som typisk Adrenal Fatigue-person mer än något annat. Jag tycker iallafall att man borde föra diskussionen, och att det borde finnas fler läkare och terapeuter som intresserade sig för just binjurefunktionen, inte bara som ett led i Hypo2-behandling utan som en trolig orsak till hypo-symptom…. Även här på Hypo2.info finns detta beskrivet under fliken ”sjukdomssamband”/ ”utmattningssyndrom”. I USA verkar det finnas en hel del som behandlar just Adrenal Fatigue.

Jag tänker iallafall fortsätta kämpa för att få mina binjurar i balans, och så får man väl se vad som händer då och hur man känner sig. Synd bara att man ska vara så förjolat känslig mot allt som bygger upp dem. Men men, även myrorna kommer ju fram till stacken nån gång…;)

Kram

//Malin