Jorden är rund!

Hej!

Ibland kan jag verkligen relatera till de missförstådda vetenskapsmän som skulle övertala folk att jorden faktiskt var rund och inte platt. I många lägen känner jag mig före min tid, som när jag började förespråka GI för ca 15 år sedan. Fredrik Paulun var mest en frågespaltsfigur i tidningen Fitness. På den tiden levde ju alla så fettsnålt som möjligt och kolhydrater fanns liksom inte med i spelet ens. Folk tyckte jag var jättekonstig. Skulle de fortfarande tycka det om jag idag sa att jag tycker det här med GI verkar vara en bra idé…?

Jag hoppas innerligt att fallet med candida/obalans i tarmen kommer att likna det med GI, att gemene man inom en snar framtid kommer att se det som självklart att det är ett tillstånd som existerar och som belastar kroppens funktioner så pass att det så småningom leder till diverse sjukdomar (t ex binjureutmattning och hypometabolism, enligt mitt sätt att se det) Och att man kan gå till en landstingsanställd läkare och få kostråd och kosttillskott/naturmedicin på recept. För mig en drömvärld. För samhället en enorm vinst.

Det kan vara oerhört påfrestande att alltid behöva stå upp för det man så tydligt känner i sin egen kropp och dessutom ser hos sitt barn. När ingen omkring förstår eller tror på det man säger. Men som en god vän sa till mig häromdagen; ”när man står upp för sin egen sanning behöver man ingen bekräftelse från den man har framför sig”. Så sant, men så svårt att leva upp till – i alla fall jag vill så gärna få lite förståelse och bekräftelse från den jag pratar med, åtminstone ibland.

Nu ska jag istället berätta en solskenshistoria. Vi har under ca 2 års tid försökt få fram ett svar på varför vår dotter, nu 4 år, har så svullen mage och ofta är så lös i magen. Det ligger ju nära till hands att tro att hon, som jag, har svårt att tolerera gluten och/eller mjölk. Därför började vi i den änden, med en regelrätt allergiutredning. Ffa för att isåfall få ett läkarintyg för kosten i förskolan. Inget resultat, bara månader och åter månader av lidande då vi fått pressa i henne mer gluten än någonsin, vid varje måltid, för att det kanske skulle visa sig på ett litet prov. Men nej. Så nu var vi ju då hos näringsterapeuten som misstänker candidaöverväxt. Föga förvånande. Inga problem att fixa kosten för henne här hemma, men suck; hur gör vi på dagis? Stämde möte med kokerska och personal. Andades tusen gånger innan och tänkte, det får bära eller brista, jag måste stå upp för min sanning. Så vi gick dit med lång kost-lista i handen, något missmodiga. De lyssnade, och så kommer det från kokerskan ”men har ni inte varit hos en homeopat med henne, eller liknande?” Eh, VA? Vad sa hon? ”Jo, vi har varit hos en näringsterapeut, som har sett oblanser i tarmfloran och misstänker bl a svamp…” ”jaha, du menar candida?” Eh, VA?? Är det sant, eller drömmer jag? En till som vet att jorden faktiskt är rund!! Tjoho!! Här har jag gått och gruvat mig för hur vi skulle lägga upp det för att få dem att vilja förstå, och hjälpa oss, och så visar det sig att den viktigaste personen för dotterns kost utanför hemmet vet precis vad candida är – hennes egen dotter hade haft det när hon var barn! Ibland ska man ha tur. Så det känns helt fantastiskt, för nu håller kokerskan koll på vad hon får i sig på förskolan, samt att detta också ger lite tyngd till samtalen med andra runtomkring, såsom familjemedlemmar som hon också äter hos en hel del, och som ibland kan ha lite svårt att förstå.

Nu har vi precis kommit tillbaka från en härlig klättring på klipporna vid havet, hela familjen. Det var helt stilla och lite regn i luften, med mycket syre i luften. Inte ofta havet ligger bleke så här års, underbar lisa för själen.

Igår var jag på en rawfood-dag på pilatesstudion där jag tränar, lite mer om det i nästa inlägg!

Må så gott, alla!

Kram Malin