Jag är en 36-årig tjej från västkusten som bor vid havet med min sambo och vår 2,5-åriga dotter. Jag arbetar som optiker här i stan och trivs bra med det. Vi har det härligt med våra familjer, många vänner vi tycker om, vi har byggt nytt hus, och vi reser en del. Så livet vore egentligen toppen, om inte….
….det ändå alltid kändes som att någonting är fel i kroppen. Och det har det i princip gjort så länge jag kan minnas. Och jag har varit hos mängder av läkare genom åren med än det ena och än det andra, och de har väl försökt så gott de har kunnat – med symptomlindring. Men det tycks inte finnas någon ände på att det ständigt poppar upp nya symptom och besvär. Dessutom har det eskalerat efter min graviditet, samt ytterligare efter ett missfall vi hade i somras. SÅ nu äntligen har jag tagit saken i egna händer och förhoppningsvis lyckats komma till botten med det hela!
Det som fick mig att fundera kring det här med sköldkörtelproblematiken var när jag började lägga ihop ett och ett efter att en Öron-Näsa-Hals-läkare tagit ett TSH-prov på mig under en utredning av mina svullna bihålor. Provet visade ingenting utanför referens, så där slutade utredningen. Men inte mina tankar….för två år tidigare hade jag gjort två hårmineralanalyser (där man betydligt bättre än i blod kan se näringsstatus i vävnaderna de tre senaste månaderna) och båda hade pekat på att jag hade underfunktion av sköldkörtelhormoner samt uttröttade binjurar. Hmm…tänkte jag, här ligger en hund begraven….SÅ läste jag en artikel i Amelia, om en tjej som led av Hypotyreos typ 2 – och jag fick reda på att man KUNDE ha sköldkörtelbesvär trots att det inte syntes på blodproverna!!
Sen den dagen i augusti 2009, har jag studerat allt jag kan komma över i litteratur och artiklar på nätet, om detta. Jag har läst Mark Starrs bok ”Hypothyroidism type 2”, Dr Barry Durrant-Peatfields bok ”Your thyroid, and how to keep it healthy”. Och lärt mig massor. Och så starkt känt att det är det här som ligger till grund för alla mina besvär. Känt att WOW, det behöver inte vara så här, det är inte så här livet är…..man kan MÅ BÄTTRE!
Jag har förstått när jag läst att jag har lidit av hypometabolism hela mitt liv, men att det, som för så många, gradvis och ffa efter hormonomställningar som graviditet, blivit värre och värre.
När jag var liten hade jag ständiga luftvägsinfektioner, det var inte ovanligt att jag hade halsfluss 6 ggr/år – vilket resulterade i att man opererade bort mina halsmandlar när jag var 16. Jag hade eksem och allergier, körtelfeber, bihåleinflammationer.
När jag var 12 år började min magkatarr, som jag skulle ha återkommande problem med i 20 år. Jag började då även att ha mycket oro och ångest. Och det fanns liksom ingen orsak till att jag skulle ha det, då min barndom var mycket lycklig och harmonisk för övrigt. Jag trodde helt enkelt att jag ”var sån”.
I 20-års åldern fick jag besvär med tinnitus och glaskroppsgrumlingar i ögonen. Problemen med infektioner fortsatte; urinvägsinfektioner, årliga influensor, maginfluensa mm. Jag började få andningsbesvär – lufthunger.
I 25-27-års åldern fick jag problem med kraftig värk i ländryggen. Gick hos naprapater mm men ingenting hjälpte. Har haft detta till och från sedan dess. Jag fick problem med heshet/skrovlighet i rösten, gick hos logoped under ett år för jag hade svårt att prata i jobbet. Jag fick problem med min tunga, med svidande röda fläckar på den. Tandläkaren sa att det var ”geografisk tunga”, en autoimmun förändring.
I 30-års åldern förvärrades mag/tarm-besvären, och jag hade ständigt uppblåst ballongmage och värk. Värken i ryggen spred sig till nacke och axlar. Eksemen förvärrades, hade stora ”blaffor” under armarna och på halsen. Jag fick från ingenstans panikångest. Låg stresströskel, hög nervositetskänsla. Detta resulterade i att jag blev sjukskriven för utmattningsdepression i ca 1 år. Jag hade en oerhörd trötthet, sov och sov både nätter och dagar.
Fick SSRI-preparat (antidepressiv) som tillfälligt fungerade bra mot ångesten, under ett år, men fick mig att må ännu sämre när den skulle utsättas.
Under den här tiden kom jag på nätet i kontakt med en kostrelaterad sida, och där fick jag lite tips angående allergiska besvär. Detta gjorde att jag la om min kost rejält och uteslöt mjölk- och mjölprodukter, smakförstärkare (glutamat), jäst och soja. Efter det försvann i stort sett magbesvären och till en del andningsbesvären, så det var till stor hjälp.
Jag hade svårt att bli gravid, det tog ca 1 år. Under graviditeten mådde jag fruktansvärt dåligt. Mådde ungefär som man gör precis innan man ska kräkas när man har maginfluensa – dygnet runt i 9 månader….(Mary Shomon, en sköldkörtel-förespråkare från USA, beskriver bl a att detta är ett hyposymptom)
Efter graviditeten fick jag besvär med karpaltunnelsyndrom – kraftig värk i handlederna. Jobbade bort det hos sjukgymnast, har sedan kommit tillbaka i omgångar. Nervositeten ökade, en ständig känsla av att vara nervös, trots att man vet att man inte ÄR det. Usch.
Plötsligt en dag för nu 1,5 år sen blev jag helt täppt i bihålorna, låter som jag pratar i en burk, låter ständigt förkyld. Jag fick antibiotika, hjälpte inte. Fick kortisonnässpray, hjälpte inte.
Försökte bli gravid igen. Dock inte så lätt, då min menstruationscykel är minst sagt oregelbunden och låååång. Ca 36-47 dagar. Lyckades ändå! (Dyyyrt med ägglossningsstickor ;)) Mådde sådär fruktansvärt dygnet runt igen i en månad. Men tyvärr fick vi reda på i v 10 att fostret inte levde så jag fick ta bort det. (juli-2009) 🙁
Efter den hormonomställningen mådde jag ännu sämre. Blev tröttare, men ändå ”hypad”. Bihålorna värre, värken i handlederna tillbaka, värk i rygg, nacke och axlar. Jag har alltid varit frusen av mig, men nu blev jag verkligen FRUSEN. Började få minnessvårigheter, tappade tråden ofta. Glömde saker hela tiden. Nervositetskänslan urjobbig. Jag kände så starkt att det inte var psykiskt utan biokemiskt. Det här var INTE JAG!!
Efter artikeln i Amelia, beställde jag prover från Scandlab. T3/T4 urinprov och kortisol/DHEA salivtest. Resultatet var att jag låg väääldigt lågt på kortisol och DHEA, och på T3/T4 lågt men precis inom referens.
Jag tog kontakt med en läkare som jag fick rekommenderad av Scandlab, och fick vänta på att få en tid i ca 3 månader. Här börjar min blogg, i januari 2010.
Tanken med bloggen är dels att själv få skriva av mig lite, men också att förhoppningsvis genom min historia kunna hjälpa någon därute som har liknande besvär!
Jag har då valt en holistisk (helhets) syn på detta. Jag tror att under alla år som jag har haft låg metabolism i kroppen har detta ställt till en massa obalanser, som måste rättas till först, innan man kan rätta till grundproblemet. Att börja med sköldkörtelhormoner innan man åtgärdat;
1. Ev trötta binjurar
2. Ev Candida
3. Ev födoämnesallergier
4. Ev tungmetaller….
….tror jag är mycket svårt. Både Dr Peatfield och Dr Starr beskriver detta i sina böcker. Jag tror det är viktigt att förstå att man tyvärr inte bara kan ta ett piller och sen är det bra. Det ÄR en ganska lång och jobbig väg att gå, men jag tror det är VÄL värt mödan! Jag känner HOPP!!
Kram på er alla därute, hoppas ni gillar att läsa lite om min vardag 🙂
Senaste kommentarer